Det börjar sjunka in på riktigt att jag sitter själv i hytten nu. Så här långt har det ändå känts som om de där handledarna fortfarande sitter bakom axeln på mig, men där är helt tomt nu.
Jag sitter och väntar i Malmö på att ta mitt sista tåg hem, och jag kan berätta att det är lite marigt att bromsa in till Dösjöbro i mörkret, fan ta den jävla hållplatsen.
Kan nån säga när lövhalkan sätter in på riktigt för jag känner mig lite darrig, 180km/t är inte ett bra ställe att inte kunna bromsa på - snacka om att ATC:n blir närvig, och Tack och lov för magnetbromsara! Inget väder stoppar dem.
/Ylva
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
Har också använt magneterna i Dösjöbro. Vilken håla, så liten så man inte märker den om man kör förbi.
SvaraRadera/Håkan
Nej ingen hade mørkt om man kærde færbi, inte jag, inte ombordpersonalen och definitivt inte de som skulle hoppa av
SvaraRadera/ylva
Glömt ställa om från danskt tangentbord? Lätt hänt på detta företaget.
SvaraRadera/Håkan