Någon ko på isen är det inte...

så länge rumpan är i land, som det visa talesättet lyder... Däremot har jag fått mitt första larm från tkl om att det var kor på spåret. Tyvärr hade de försvunnit innan vi passerade och söndagsmiddagen uteblev således. (I detta sammanhang borde man försöka låta bli att berätta den dåliga vitsen om när det stod en ko på spåret på järnvägen mellan Eslöv och Tomelilla - salig i åminnelse. Vissa dagar hände det sig nämligen att det först stod en ko på spåret i Hurva och sedan en i Askeröd. Uppmärksamma resenärer kunde då notera att det var samma ko som sprungit i förväg...)

Och inte borde man kalla sig för ko-driver heller...

Ber om ursäkt om inlägget är mer förvirrat än vanligt, men min stackars hjärna är svårt uppmjukad på grund av arbetstiderna under min första vecka. Eftersom min handledare arbetar koncentrerad tid är det hårda pix: har börjat 4.30 fyra dagar i rad och de två senaste slutat 17.00. (Har dessutom fem mil enkel resa till Lidköping, så även min kära Mazda Effi har grumsat en del...) Har varit tvungen att lägga mig och pömsananna redan vid sju för att tya med att stiga upp vid tre. I dag - lördag - kunde jag äntligen sova ut och vaknade då av mig själv kvart i åtta... Nu har jag F- och FP-dagar till och med tisdag och börjar sedan inte förrän framåt middag (”lunch” för alla svenskar) på onsdag, men resten av den veckan vill jag inte tänka på nu.

Har dessutom:

-blivit smått förälskad i en liten italienska vid namn Y1. Hon är inte direkt bildskön, men mycket ämabel på alla vis ändå, och vi är nästan alltid kompisar.
-vråltutat (eller heter det ”tyfonerat”?) på en bilfan som försökte ge sig upp på en obevakad övergång när vi skulle passera.
-genomfört minst hundra tusen miljoner inbromsningar vid alla behovsuppehåll i Västergötland. Ibland går det bra, ibland går det bra inte! Hur kan man bara gömma en ”perrong” mitt i skogen?
-mottagit min första order och kvitterat densamma (tkl i Forshem kom med en S9 om inställt k-möte – så går det till på TAM)
-för första gången passerat en dvärgsignalsluttavla och kört på icke signalreglerat område vid tågverkstaden i Falköping (eller ”Skövde Södra” som det också kallas).
-fått mitt första tillstånd enl §70 till stoppassage med beskedet ”kontrollera växlarna”, eftersom fjtkl i Hallsberg (vi kör en liten bit på stambanan) inte fick ordning på infarten till Gårdsjö. En växel visade sig ligga fel, och vi fick ut och traska i snöstormen och lägga om själva. (Stoppassagen höll nästan på att bli ofrivillig, eftersom min inbromsning var i senaste laget. Det går bättre utan ATC!)
-själv multat två Y1:or kl fem på morgonen och sedan kopplat av i Mariestad (Funderar på att vid en eventuell framtida anställningsintervju framhålla att jag har utbildning på att koppla av, men det kan kanske missförstås...)
-växlat och backat och tankat och grejat. Det enda man slipper är dasstömningen; då kommer det en gubbe med en slang.

Nästa vecka skall jag bekanta mig med Itino för första gången. Vi får se hur det blir.

Allt således väl och mycket bildande i Lidköping. Enda problemet är att de flesta förarna redan är skitsura på Arriva som skall ta över trafiken i juni. Man kan ju hoppas att vissa av dem gör allvar av sina hot att säga upp sig, så att det funnes arbete till en annan.

Hälsningar till er alla från

Ola